Den här känslan att det är vår, därför att solen lyser in genom fönstren och obarmhärtigt avslöjar regnfläckar, den är egentligen falsk. Det är inte vår, ska inte vara det; det är midvinter. Men det är ändå en härlig illusion.
En fågel kvittrar utanför. Det låter som bara en, och den sjunger eller vad man ska kalla det också om natten, vid elva-tolv sådär när det är becksvart ute. Jag känner mig liksom lite orolig för det där exemplaret. Ska inte fåglar vara tysta på natten? Någon bofink är det inte. Melodin består egentligen bara av två toner med ungefär en liten ters intervall. Om och om igen: pip-pip-pip-pip-pip-pip. Vet någon vilken art det kan vara?
